Sist jag skrev var dagen innan avresan till spanien. Nu har hela sommaren gått och hösten står och väntar.

Vad har hänt sedan sist?
Ni som känner mig vet ju redan allting men jag kan ta en snabb genomgång för er som är intresserade ändå.
Efter en underbar vecka i spanien så återvände vi till sverige och till mitt nya jobb på Vero Moda i Birsta. Jag jobbade tre dagar innan olyckan var framme. Min jävla mage gjorde jätte ont och jag blev hemskickad från jobbet. Kramperna kom i omgångar och vissa stunder kändes det ändå helt okej. Jag sov ingenting den natten så jag ringde mamma klockan 6 på morgonen och vi bestämde oss för att åka till vårdcentralen. Eftersom min mage alltid krånglar så trodde jag att det snart skulle lägga sig som det alltid gör, men istället så blev det bara värre och värre. På vårdcentralen satt jag bara och grät som ett litet barn så dom andra patienterna skickade mig före i kön, tänk vad många fina människor det finns. Där konstaterade dom i alla fall att jag hade feber och att sänkan var alldeles för hög. Vi fick åka vidare mot sjukhuset där vi spenderade många timmar. Eftersom jag kände igen en del av smärtan så sa jag direkt till doktorn att det satt i tarmarna, vilket han inte alls trodde. Jag fick istället göra gynundersökningar och dom klämde och kände. Till slut så skickade dom hem oss med Tradolan och andra värktabletter och sa åt oss att komma tillbaka om det inte blev bättre. Dagen efter, på torsdagen, var det ännu värre än dagen innan så vi åkte tillbaks till sjukhuset. Jag påpekade återigen att jag trodde att det satt i tarmarna vilket dom fortfarande inte trodde på. Dom skickade oss till röntgen och resultatet därifrån var att dom såg att några körtlar på tarmarna var svullna. Efter många timmars väntan fram och tillbaka så bestämde dom sig för att jag skulle ligga kvar över natten på MAVA. Jag fick dropp och morfinsprutor i magen för att smärtorna skulle lindras. Jag spenderade 3 eller 4 nätter på sjukhuset och det var inte det roligaste jag har gjort... Jag hade som tur var världens bästa mamma, pojkvän, pappa, syskon, Malin som underhöll mig på dagarna men på nätterna var jag helt ensam.
På söndagen fick vi reda på att jag hade en bakterie som hade satt sig i tarmarna och en infektion i kroppen, tydligen skulle det gå över av sig själv så jag fick äntligen åka hem. Två dagar senare och jag hade fortfarande lika ont så dom skrev ut Tradolan som skulle lindra. Dagarna gick och jag levde på yoghurt och jag kräktes upp allt annat som jag försökte få i mig.  När vi äntligen skulle åka på ett återbesök så kunde dom efter många om och men, konstatera att bakterierna var kvar så dom skrev ut antibiotika.  Hela den här historian har resulterat i att jag har varit sjukskriven hela sommaren...

Där har ni min sommar! ;-)
Allt ont för någonting gott med sig och det goda i det hela är att dom nu har påbörjat en utredning på min mage. Antingen är den bara fruktansvärt känslig eller så är det någonting annat som inte stämmer. Jag har redan gjort en undersökning av tre, då gick dom in med en kamera i munnen ner i tarmarna, inte sådär jätte roligt. Nästa undersökning är på måndag då dom ska göra en magnetröntgen.
Den enda rädslan som jag har över hela grejen är att dom inte ska hitta någonting. Hur konstigt det än låter så vill jag heldre att dom hittar någonting som går att fixa än att dom inte hittar någonting alls...

För er som har orkat läsa igenom alltihopa, till er så får jag väl säga bra jobbat! ;-)

Eftersom magen fortfarande krånglar så har jag valt att inte söka några jobb eller ta något jobb. Vem vill ha en anställd som kommer bli tvungen att ringa och sjukanmäla sig var och varannan dag?

Så nu på dagarna leker jag hemmafru. Efter att ha bott hemma hos mamma och pappa i sommar så är jag sedan några veckor tillbaks i lägenheten och hos Emil. Han jobbar kvällspass den här veckan så jag har kvällarna för mig själv. Ikväll har jag städat hela lägenheten eftersom jag och tjejerna ska käka finmiddag och mysa här på Torsdag. =)

Eftersom hela det här inlägget är enormt tråkigt så tänker jag vara lika tråkig och inte lägga upp några bilder.
Från och med nu ska jag försöka uppdatera mer, mest för Kattas skull som befinner sig så långt bort från mig. Hon måste ju veta vad jag gör på dagarna ju...

/Anna