Jag hatar mig själv när jag börjar tänka på saker som jag absolut inte ska tänka på. Jag hatar att jag underskattar mig själv och inte kan tro på mig själv och vad jag vill. Jag hatar mig själv för att jag inte litar på orden "Allt löser sig". Jag hatar att jag mår som jag gör dag på dag och inte får någon diagnos på vad felet är. Jag hatar att "Bransch & Produkt"-boken ligger bredvid mig och bara väntar på att bli öppnad. Jag hatar att jag aldrig kan vara nöjd med mina val. Jag hatar att inte veta vad som kommer hända till hösten. Jag hatar att tvivla. Jag hatar att hatar så mycket just nu.